Årskonferensen, predikan av Arne Wikström

Temagudstjänst i Oscarskyrkan 17 maj 2009 Predikan av Arne Wikström

Visst är det japanska språket vackert! Jesuiterna som kom till Japan på 1500-talet, tyckte dock att det var ett svårt språk. De skrev hem till Europa, att det japanska språket torde vara en uppfinning av djävulen för att förhindra evangeliets spridande. Men så svårt är det inte! Tvärtom, säger japanerna, t.o.m. små barn kan lära sig det!

Alla svenskar kan några ord på japanska. För några år sedan fick vi lära oss ett nytt japanskt ord: tsunami. Är det inte märkligt att de få ord på det japanska språket som många människor kan, är så förknippade med ond bråd död?

Kamikaze, ordagrant gudsvind, men som under andra världskriget kommit att beteckna självmordspiloter.
Harakiri, det rituella självmordet.
Tsunami, den dödande flodvågen.

Eftersom vi idag har en gudstjänst med Japan i fokus, så vill jag gärna utöka ert japanska ordförråd, så att ni kan något positivt ord också.

Jag väljer det ord som ofta brukar väljas som det
vackraste skrivtecknet. Om ni tar en kopia av
dagens predikan efter gudstjänsten, så kan ni se
tecknet där.
AI = kärlek

Ordet är AI och betyder kärlek. Det är inte så svårt för oss svenskar att komma ihåg. När Amors pil träffar hjärtat så gör det ont: eller hur? Aj!

Vill ni säga till någon "jag älskar dig," så heter det på japanska: ai site iru. Och uttrycket "Gud är kärlek" heter Kami wa ai desu.

Gud är kärlek. Kristendomen är i grunden en kärleksrelation. Bibeln är inte först och främst en bruksanvisning för livet. Det är Guds kärleksbrev till oss!

Vi är alla kallade att följa Jesus. När Jesus säger Följ mig! till oss så är det en kallelse till en relation - inte till en religion. Ärkebiskop Anders Weiryd fick frågan vilket ämne han inte ville ha på kyrkans agenda. - Att kyrkan skulle vara präktighetens väktare, svarade han. Kyrkan uppgift är att vara nådens väktare. Det finns andra kloka som kan tala om moral och etik. Men det är få som kan berätta om Gud som älskar oss villkorslöst!

Kyrkans uppgift är att vara nådens väktare, säger vår ärkebiskop. Halleluja! säger jag. Ibland har vi i kyrkan glömt bort det, och istället varit präktighetens, självgodhetens och moralens väktare.

Evangeliet handlar om nåden. Att komma utan meritlista till Gud. För att få julklappar av tomten måste man meritera sig: Man måste vara snäll. Tomten frågar: Finns det några snälla barn här? Alla ropar: ja! fast vi vet att det inte riktigt stämmer.

Men Gud ställer inte frågan om vi är snälla. Han vet mycket väl hur vi har det. Att vi vill så väl, men att vi egentligen bara är en skara illbattingar. Men Jesus ställer en annan fråga. Den handlar om kärlek. Jesus ställde frågan till Petrus. Inte bara en gång utan tre. Lika många gånger som Petrus hade förnekat Jesus. Frågan var: Älskar du mig? Och Petrus svarar: Ja herre. Du vet allt om mig. Du vet att jag har dig kär.

Har du varit vikarie någon gång? Det är inte alltid så lätt. Jag har varit s.k. springvikarie i skolan. Det lockar lätt fram ens sämsta sidor. I skolan brukar det finnas en pärm med benämningen Vikarie-instruktion. I bästa fall är den uppdaterad och man kan få en del tips hur man skall bete sig. Det är sannerligen inte lätt att vara en vikarie.
Nu säger kyrkofadern Ambrosius att vi som kristna skulle vara Kristi kärleks vikarie. Den ordinarie läraren - Kristus - är borta för tillfället och vår uppgift är att vara i hans ställe. Det är inte lätt! Många gånger tycker vi nog att Kristi kärleks vikarier har gjort ett undermåligt arbete.

- Gå ut och gör alla folk till lärjungar! Det är den order vi har. Det är inte lätt att komma undan. Många gånger blir vi provocerade och tycker att vi har misslyckats med vår uppgift. Det är ju meningen att människor ska tycka att de blir påminda om Kristus när de möter oss. Att de har mött Jesus, att de har känt hans väldoft, när de har mött oss, Kristi kärleks vikarier.

Som tur är så kan vi alltid ha kontakt med Kristus och fråga om något kärvar till sig. Jag är med er alla dagar till tidens slut. Men jag är osäker på om det är bred-bandsuppkoppling. Visserligen kan man komma fram i bön när och var som helst, 24-timmar om dygnet, men svaret kan dröja ibland. Ibland måste man tänka själv. Ibland är svaret: läs i instruktionen!

Vad säger då vikarieinstruktionen? (Ofta kallad Bibeln). Ja, det står mycket i den. En del hinner liksom inte jobba så mycket utan ägnar bara tiden åt att läsa vikarieinstruktionen för att förstå den. Ibland blir man osams med andra vikarier om innebörden.

En grundregel som Jesus talar om för lärjungarna är: Som Fadern har sänt mig sänder jag er. (Jh 20:21) Här handlar det om sändning. I kyrkan gillar vi som bekant latin. Sändning har med ordet "missio" att göra. Vi har det i ordet missil - något som sänds iväg. Missionär - utsänd. Missionär är att vara sänd med ett viktigt uppdrag.

Mission är så pass viktigt att det har fått bli en av Svenska kyrkans fyra hörnpelare:

Gudstjänst
Undervisning
Diakoni
Mission.

Svenska kyrkans mission har ett fint "Mission Statement": "Att i solidaritet med utsatta människor dela evangelium om Jesus Kristus, söka kyrkans enhet och vara ett tecken för Guds rike i världen."

Ja visst är det fint. Det kan vi gärna skriva under. Och så anställer vi skickligt folk, vi hyr in några duktiga proffs som får sköta det hela. Det kostar, men det kan det vara värt. Präster, diakoner, missionärer, peda-goger, musiker... Ja, listan kan göras lång. Om det kärvar får vi väl kalla in Nisse Präst från Manpower. Det är ju ett viktigt uppdrag. Och svårt! Egentligen är det Mission Impossible, ett omöjligt uppdrag.

Men det förunderliga är att Gud vill ha med oss alla i sin mission. Därför har han också skapat oss olika med olika gåvor. Det viktigaste kriteriet är att ha kontakt med Gud. Jesus berättade i sitt avskedstal hur det ligger till. Jag är vinstocken och ni är grenarna, sa han. Utan mig kan ni ingenting göra (Jh 15:5) Bara i en livsförbindelse med Jesus Kristus kan vi få vara Kristi kärleks vikarie i denna värld.

Jesus kallar oss - inte till en religion men till en relation. Han kallar dig och mig att följa honom. Svarar du ja på Guds kallelse så blir du indragen i Guds kärlek. Det är som en förälskelse. Det går inte att dölja.

Var ska jag börja? Var börjar missions-fältet? Missionsfältet börjar framför din stortå! Det är inte så långt bort men det sträcker sig långt: Till jordens yttersta gräns Apg 1:8

Jesus lärde sig snickaryrket en gång i Nasaret. Han fortsätter på sätt och vis med det även nu. Guds tempel byggs upp och en dag ska det stå färdigt. Men han behöver olika redskap. Alla kan inte vara hammare. Tänk om det bara fanns sågar! Vi är olika men alla behövs! Körsångare, kaffekokare, kyrkvärdar och t.o.m. präster - om de bara hör vad högste chefen säger.

Göte Strandsjö sjunger: Jag kan inte vad du kan. Du kan inte vad jag kan. Men Gud har en uppgift som passar för mej och en annan som passar för dej.

Och jag är med er alla dagar till tidens slut.


MENY Startsida Om EÖM Historik Styrelsen Här verkar EÖM Japan Kina Mongoliet Verksamheter Sjukvård Utbildning Övrigt EÖMs tidning Stöd EÖM Arbeta för EÖM Kontakta oss Länkar Lär dig kinesiska Övrigt Bilder o bildspel 中文		Årskonferensen, predikan av Arne Wikström Temagudstjänst i Oscarskyrkan 17 maj 2009 Predikan av Arne Wikström Visst är det japanska språket vackert! Jesuiterna som kom till Japan på 1500-talet, tyckte dock att det var ett svårt språk. De skrev hem till Europa, att det japanska språket torde vara en uppfinning av djävulen för att förhindra evangeliets spridande. Men så svårt är det inte! Tvärtom, säger japanerna, t.o.m. små barn kan lära sig det! Alla svenskar kan några ord på japanska. För några år sedan fick vi lära oss ett nytt japanskt ord: tsunami. Är det inte märkligt att de få ord på det japanska språket som många människor kan, är så förknippade med ond bråd död? Kamikaze, ordagrant gudsvind, men som under andra världskriget kommit att beteckna självmordspiloter. Harakiri, det rituella självmordet. Tsunami, den dödande flodvågen. Eftersom vi idag har en gudstjänst med Japan i fokus, så vill jag gärna utöka ert japanska ordförråd, så att ni kan något positivt ord också. Jag väljer det ord som ofta brukar väljas som det vackraste skrivtecknet. Om ni tar en kopia av dagens predikan efter gudstjänsten, så kan ni se tecknet där. AI = kärlek Ordet är AI och betyder kärlek. Det är inte så svårt för oss svenskar att komma ihåg. När Amors pil träffar hjärtat så gör det ont: eller hur? Aj! Vill ni säga till någon "jag älskar dig," så heter det på japanska: ai site iru. Och uttrycket "Gud är kärlek" heter Kami wa ai desu. Gud är kärlek. Kristendomen är i grunden en kärleksrelation. Bibeln är inte först och främst en bruksanvisning för livet. Det är Guds kärleksbrev till oss! Vi är alla kallade att följa Jesus. När Jesus säger Följ mig! till oss så är det en kallelse till en relation - inte till en religion. Ärkebiskop Anders Weiryd fick frågan vilket ämne han inte ville ha på kyrkans agenda. - Att kyrkan skulle vara präktighetens väktare, svarade han. Kyrkan uppgift är att vara nådens väktare. Det finns andra kloka som kan tala om moral och etik. Men det är få som kan berätta om Gud som älskar oss villkorslöst! Kyrkans uppgift är att vara nådens väktare, säger vår ärkebiskop. Halleluja! säger jag. Ibland har vi i kyrkan glömt bort det, och istället varit präktighetens, självgodhetens och moralens väktare. Evangeliet handlar om nåden. Att komma utan meritlista till Gud. För att få julklappar av tomten måste man meritera sig: Man måste vara snäll. Tomten frågar: Finns det några snälla barn här? Alla ropar: ja! fast vi vet att det inte riktigt stämmer. Men Gud ställer inte frågan om vi är snälla. Han vet mycket väl hur vi har det. Att vi vill så väl, men att vi egentligen bara är en skara illbattingar. Men Jesus ställer en annan fråga. Den handlar om kärlek. Jesus ställde frågan till Petrus. Inte bara en gång utan tre. Lika många gånger som Petrus hade förnekat Jesus. Frågan var: Älskar du mig? Och Petrus svarar: Ja herre. Du vet allt om mig. Du vet att jag har dig kär. Har du varit vikarie någon gång? Det är inte alltid så lätt. Jag har varit s.k. springvikarie i skolan. Det lockar lätt fram ens sämsta sidor. I skolan brukar det finnas en pärm med benämningen Vikarie-instruktion. I bästa fall är den uppdaterad och man kan få en del tips hur man skall bete sig. Det är sannerligen inte lätt att vara en vikarie. Nu säger kyrkofadern Ambrosius att vi som kristna skulle vara Kristi kärleks vikarie. Den ordinarie läraren - Kristus - är borta för tillfället och vår uppgift är att vara i hans ställe. Det är inte lätt! Många gånger tycker vi nog att Kristi kärleks vikarier har gjort ett undermåligt arbete. - Gå ut och gör alla folk till lärjungar! Det är den order vi har. Det är inte lätt att komma undan. Många gånger blir vi provocerade och tycker att vi har misslyckats med vår uppgift. Det är ju meningen att människor ska tycka att de blir påminda om Kristus när de möter oss. Att de har mött Jesus, att de har känt hans väldoft, när de har mött oss, Kristi kärleks vikarier. Som tur är så kan vi alltid ha kontakt med Kristus och fråga om något kärvar till sig. Jag är med er alla dagar till tidens slut. Men jag är osäker på om det är bred-bandsuppkoppling. Visserligen kan man komma fram i bön när och var som helst, 24-timmar om dygnet, men svaret kan dröja ibland. Ibland måste man tänka själv. Ibland är svaret: läs i instruktionen! Vad säger då vikarieinstruktionen? (Ofta kallad Bibeln). Ja, det står mycket i den. En del hinner liksom inte jobba så mycket utan ägnar bara tiden åt att läsa vikarieinstruktionen för att förstå den. Ibland blir man osams med andra vikarier om innebörden. En grundregel som Jesus talar om för lärjungarna är: Som Fadern har sänt mig sänder jag er. (Jh 20:21) Här handlar det om sändning. I kyrkan gillar vi som bekant latin. Sändning har med ordet "missio" att göra. Vi har det i ordet missil - något som sänds iväg. Missionär - utsänd. Missionär är att vara sänd med ett viktigt uppdrag. Mission är så pass viktigt att det har fått bli en av Svenska kyrkans fyra hörnpelare: Gudstjänst Undervisning Diakoni Mission. Svenska kyrkans mission har ett fint "Mission Statement": "Att i solidaritet med utsatta människor dela evangelium om Jesus Kristus, söka kyrkans enhet och vara ett tecken för Guds rike i världen." Ja visst är det fint. Det kan vi gärna skriva under. Och så anställer vi skickligt folk, vi hyr in några duktiga proffs som får sköta det hela. Det kostar, men det kan det vara värt. Präster, diakoner, missionärer, peda-goger, musiker... Ja, listan kan göras lång. Om det kärvar får vi väl kalla in Nisse Präst från Manpower. Det är ju ett viktigt uppdrag. Och svårt! Egentligen är det Mission Impossible, ett omöjligt uppdrag. Men det förunderliga är att Gud vill ha med oss alla i sin mission. Därför har han också skapat oss olika med olika gåvor. Det viktigaste kriteriet är att ha kontakt med Gud. Jesus berättade i sitt avskedstal hur det ligger till. Jag är vinstocken och ni är grenarna, sa han. Utan mig kan ni ingenting göra (Jh 15:5) Bara i en livsförbindelse med Jesus Kristus kan vi få vara Kristi kärleks vikarie i denna värld. Jesus kallar oss - inte till en religion men till en relation. Han kallar dig och mig att följa honom. Svarar du ja på Guds kallelse så blir du indragen i Guds kärlek. Det är som en förälskelse. Det går inte att dölja. Var ska jag börja? Var börjar missions-fältet? Missionsfältet börjar framför din stortå! Det är inte så långt bort men det sträcker sig långt: Till jordens yttersta gräns Apg 1:8 Jesus lärde sig snickaryrket en gång i Nasaret. Han fortsätter på sätt och vis med det även nu. Guds tempel byggs upp och en dag ska det stå färdigt. Men han behöver olika redskap. Alla kan inte vara hammare. Tänk om det bara fanns sågar! Vi är olika men alla behövs! Körsångare, kaffekokare, kyrkvärdar och t.o.m. präster - om de bara hör vad högste chefen säger. Göte Strandsjö sjunger: Jag kan inte vad du kan. Du kan inte vad jag kan. Men Gud har en uppgift som passar för mej och en annan som passar för dej. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.